Författare: Anna (sida 1 av 11)

Så gott du kan …

yes-941500__340

”när du får OVÄNTAT besök …
… stod det i kaffereklamen för några år sen. Om det bara var frågan om en slät kopp kaffe så skulle du inte ens behöva fundera på saken utan bara sätta fram kopparna.
Men när din barndomsväninna som bott i USA i två år plötsligt skickar ett sms och säger att hon kommer till stan i morgon så räcker det kanske inte med en kopp kaffe …
Men tänk om … ni börjar med att gå runt i stan och besöka alla dom platser ni har minnen ifrån och säkert har det hänt mycket i stan på två år som hon gärna vill se. Och en stad upplevs bäst på gående fot har jag hört. På det sättet får ni lite motion innan ni sätter er ner för att äta & dricka.

ett VÄNTAT besök …
… kan även det vara nog så utmanande att hantera. Du ska gå på besök hos kollegan som firar sitt nya jobb med mottagning och mingel och du vet att just den dagen har du ett lunchmöte där cateringmaten kommer från delikatessaffären.
Sen har du alla dessa avslutningar/möten där det ska ätas och fikas. Kursen i italienska, barnens fotbollsskola, årsmöte i bostadsrättsföreningen … Jo – du vet att dom kommer men det kan komma som en överraskning i alla fall – när dom kommer …
Men tänk om du överraskar alla genom att ta med dig en fruktkorg och gå igenom vad allt heter på italienska, hur man äter bra för att orka en hel match, hur föreningen ska få fart på upphandlingen av odlingslotter … släpp loss fantasin!

livet VÄNTAR inte …
… på att du ska gå ner i vikt. Det pågår med oförminskad fart hela tiden. Och det innehåller både oväntade och väntade besök. Tack och lov! För tänk om det vore så att du skulle behöva gå in i ”ViktVäktarGarderoben” och stänga dörren med orden ”ring inte mig, jag ringer er … när jag är klar …” Ensamt och trist skulle det vara, och det vet ju du lika väl som jag, att det som händer när det är ensamt och trist är att det blir ännu lättare att hitta ursäkter för att … ja just det … äta … och det är inte broccoli … inte så ofta i alla fall …

intet är som VÄNTANStider …
… skrev Erik Axel Karlfeldt i sin vackra dikt och i väntan på att du ska nå Din Rätta Vikt kommer du att hinna fatta många beslut. Min grundinställning är att om du gör så gott du kan, med dom resurser och förutsättningar du har där du är just nu så är det gott nog. Jag skickar med några deviser som du kan ha i minnet när det blir skarpt läge.

Nästan rätt är bättre än helt fel!
Sakta och säkert är bättre än fort och fel!

Midsommarens potatissallader

potato-3098852__340

KRÄMIG POTATISSALLAD – 4 portioner – 8 SmartPoints/port
800 g kokt, kall potatis * 2 schalottenlökar * 1 dl gräddfil * 1 dl fraiche 5-8% * 2 msk senap * 2-3 msk kapris * färska örter till garnering
Skiva potatisen och skär löken i tunna skivor. Blanda gräddfil, fraiche, senap och kapris i en stor bunke och smaka av med salt och peppar. Det ska vara kraftig smak på såsen eftersom potatisen suger upp mycket av smaken.
Vänd ner potatis och lök och låt salladen vila och mogna, minst 1 timme i kylen – gärna över natten.
Garnera med färska örter.

ANNORLUNDA POTATISSALLAD – 6 portioner – 8 SmartPoints/port
15 kokta, kalla potatisar, * 3 dl ruccola * 5 soltorkade tomater * 2 msk olja * 1 msk balsamvinäger * 1 tsk dijonsenap * salt & svartpeppar * 10 valnötter * 20 g parmesanost
Lägg tomaterna i blöt. Skär potatisen i bitar och lägg i en skål. Blanda med ruccolabladen. Skär tomaterna i strimlor och vänd ner. Blanda samman olja, vinäger, senap, salt och peppar och häll över salladen. Grovhacka valnötterna och blanda ner dem. Riv parmesanosten grovt och tillsätt, rör om försiktigt.

Två favoriter som jag aldrig tröttnar på!!!
Och allting blir ju lite godare med parmesanost … och senap också faktiskt …

Väntetid …

liten uggla

ATT VÄNTA …
… tills glöden är grå … hur många orkar det? Jag är ganska säker på att fler än jag har ”tjuvat” och lagt på köttet eller fisken ”i förtid” och fått bränd utsida och rå insida. Ungefär som barndomens grillade korvar på skidutflykten. Absolut råa och nästan kalla inuti men med fantastiska svartbrända blåsor på den glödheta utsidan som vi brände läpparna på. För det var stört omöjligt att vänta tills korven svalnat eller att hålla den närmare glöden i stället för mitt i elden. Vissa saker lär man sig tydligen aldrig!!

ATT VÄNTA …
… tills maten är klar innan du börjar äta kan låta som en självklarhet. Men jag har själv många gånger hunnit äta nästan en hel måltid innan maten är klar! Och jag är inte ensam om det – det vet jag efter alla mina drygt 20 år som coach (och drygt 30 som medlem!). För mig är räddningen att ha morötter i kylen. Dom tröttnar jag aldrig på och eftersom det sägs att det är så bra med lite betakaroten för solbrännan så gnager jag glatt vidare …
Att vänta på maten när det är grillparty kan ibland också vara en utdragen historia. Det ingår liksom i själva arrangemanget att man ska stå runt grillen och beundra den som grillar och gärna äta något och dricka något och äta lite till medan man väntar. Och tar det väldigt lång tid med själva grillandet kan det väldigt lätt bli lite mer att dricka också …

”VÄNTVURRE” …
… är ett uttryck jag lärde mig när jag hade ViktVäktarkurser på polishuset i Uppsala. Det berättades för mig att på nattskiftet blev det ibland en och annan tur till en och annan ”korvmoj” …
Under tiden som ”Upplandsbrickan” – två grillade med mos, majonnäsgurka, räksallad, pommes och läsk – gjordes i ordning, blev det en och annan ”väntvurre”. Det vill säga en grillad med bröd – så att man inte skulle svälta ihjäl … även dom hade svårt att vänta tills maten blev klar.

JAG VÄNTAR …
… mig många goda måltider denna sommar, och några av dom kommer troligen att vara grillade, även om jag är VÄLDIGT försiktig med tanke på den stora brandrisken. Men det jag framförallt väntar mig är umgänge med dom som jag delar maten med. Och väntetiden, som jag berört ovan, kan ju också tillbringas med att till exempel spela boule eller kubb eller något annat som inte nödvändigtvis behöver betyda att du äter och dricker samtidigt …
Jag har som alltid en orubblig tro på att det är genom att alltid träna på att göra bra val som du, när det är skarpt läge där vid grillen, kommer att välja det som bäst för dig!

Flytande ”föda” …

cat-1027486__340

”VATTEN …
… är ett farligt gift, vilket omger Visby stift” skaldade Falstaff Fakir. Att Gotland är en ö är oomtvistat men tack och lov är inte vattnet däromkring förgiftat (än – får vi väl tyvärr lov att säga). Var tacksam att du för det allra mesta kan lita på att vattnet i kranen är bra och att du kan dricka dig otörstig när du vill. För du behöver vatten. Inte för att gå ner i vikt bättre utan för att din kropp helt enkelt är beroende av vatten för sin överlevnad. Du kan leva ganska länge utan mat men väldigt kort tid utan vatten.

ATT DRICKA …
… för mycket – av vad det vara månde – är däremot ingen bra idé. Jag minns skräckhistorien om kvinnan som hade druckit 7-8 liter vatten per dag under en längre tid och fick förfärliga kramper p g a saltbrist mm. Lagom är bäst – i ALLA lägen!!
”KAFFETÅREN …

… den bästa är av alla jordiska drycker …” kan vi skalda vidare i gammal god tradition. Det är nästan så att du förväntar dig att få frågan ”vill du ha en kopp kaffe?” var du än hamnar. Jag skulle köpa en ny kaffebryggare häromsistens och gick både förundrad och tomhänt hem från varuhuset. Det fanns helt enkelt för många olika typer av kaffemaskiner (med betoning på maskiner) så jag åkte hem och gjorde mig en kopp i min gamla apparat. Den får duga ett tag till tror jag …
Viktigt att tänka på när du ska gå ner i vikt är att även dom (små?) skvättar mjölk du häller i kaffet ska räknas med i din budget. Det kan bli ganska mycket på en dag, för att inte tala om på en hel vecka …

LÄSK – SAFT – ALKOHOL …
… det finns mycket som rinner och kluckar. Det är lätt att dricka upp stora mängder energi (SmartPoints) utan att få i sig det minsta näring eller mättnad på köpet. Läsk & saft utmanar även tandhälsan och när det gäller alkohol brukar jag tala om ”The Triple Threat”. 1. Mycket kalorier i själva alkoholen 2. Mer sug efter att äta och allt blir ”godare” 3. Minnet blir lite ”svagare i konturerna” så det är lätt att glömma hur mycket du fått i dig. Sammantaget kan detta ge mindre viktminskning än du önskar. Ta dig tid och tänk efter vilket förhållningssätt som du känner att du kan hantera och är nöjd med. Ett som både ger dig ”livets goda” och den vikt du vill ha.
VARANNAN – ELLER VAR TREDJE – VATTEN? DU VÄLJER!

Festen kan börja!

party-2545168__340

Vad är din första tanke när inbjudningskortet till festen dimper ner i brevlådan eller mailen? Är det om datumet passar, vad du ska ha för kläder, vilka andra som är bjudna etc. Eller är det hur du ska klara det där med maten, och drycken, och allt annat ätbart som kommer att finnas där, frestande och färdigt att bara stoppa i munnen. Och dom har ju ansträngt sig och fixat och …

”Blanda inte in mig i vårt förhållande” säger Johan Ulvesson i en berömd scen från filmen Yrrol. Det är det där eviga med ansvaret. Att jag är ansvarig för mig – det känns riktigt tungt ibland. För det var ju faktiskt inte jag som hade bestämt menyn när Bästa Vännen fyllde år, det var ju hon. Och då blev det svårt att tacka nej till hennes berömda potatisgratäng … man vill ju inte visa sig otacksam. Eller besvärlig. En sån där som bara tar pyttelite och petar i maten … och så var den ju så god också – visade det sig. För det är klart att jag tog … två portioner … så det är inte alls konstigt om jag har gått upp den här veckan, och det är inte mitt fel!

Jag har har hört det många gånger – och sagt det själv ännu fler. Det är ju så skönt att kunna ”skylla” på nån annan!

• Hon bjöd ju …
• Den stod bara där på bordet …
• Jag ville ju inte verka oartig …
• Hon hade ju gjort den särskilt för mig …

Det finns många fler – och jag är säker på att du och jag tillsammans skulle kunna fylla många sidor både upp och ner med ursäkter om vi vill det. Och är det ju så otroligt mänskligt att vilja krypa undan konsekvenserna. Särskilt när du vet att du kunde ha gjort ett annat val är det skönt att kunna säga att du inte hade nåt val. För du ville äta potatisgratäng. Men du ville att nån annan skulle ta på sig ansvaret för att du faktiskt gjorde det.

Du kan alltid välja. Oavsett om du tror det eller inte. Att inte välja är också ett val. Och ibland är det faktiskt så att du måste välja mellan ”pest” och ”kolera”. Det är verkligen inte alltid lätt. Men det är alltid bättre att du själv gör ett aktivt val än att du gör ett passivt – det vill säga lägger ansvaret för dina handlingar i någon annans knä. Det fina i kråksången när det gäller val är ju också att när det blir så där riktigt bra och du känner dig supernöjd med både valet och konsekvensen så är det du som gjorde det!
Då kan man tala om win-win-situation!

”Tänk så skönt om det nån gång kunde vara en vanlig vecka! För nu har det varit fest varenda helg i en månad och två gånger har vi ätit ute!” Och visst är det enklare när du äter vid ditt eget köksbord, eller ur matlådan på jobbet. Men …

Tänk om du tackade nej till allt och bara satt där hemma för att du inte vågade ifall du skulle råka äta nåt ”fel” eller lite för mycket.

Ingen bra strategi, hur smal du än skulle bli. Och troligen skulle du inte blir det heller för du skulle säkert äta mer än du tänkt dig där i din ensamhet. För hur kul är det att alltid säga nej reflexmässigt. Bättre då att automatiskt tänka ”är det värt det”? Och svara ja eller nej beroende på hur du verkligen vill ha det!

Det är roligare att vara glad! Så låt oss festa och umgås som dom sociala varelser vi i grunden är och äta och njuta av livet! Då blir det lättare för dig att hitta din rätta storlek på ett hållbart sätt!

Har du tid …?

alarm-clock-2175382__340
Jag kände en gång en lärare som varje år köpte en likadan väckarklocka som du ser här. Han gjorde det alltid några dagar innan sommarlovet skulle börja. Det kan ju låta väldigt märkligt att han köpte en ny varje år men han var helt enkelt tvungen att göra det. Och det berodde inte på att dom inte fungerade eller på att han behövde fler klockor ju äldre han blev.

Nej, det berodde helt enkelt på vad han gjorde med dom.

På examensdagens kväll ställde han alltid den nyinköpta klockan på nattduksbordet. Klockan var som vanligt ställd på väckning 06.00 och han somnade lugnt och fridfullt.
Allt i den fasta förvissningen att när klockan ringde nästa morgon skulle kan kasta sig upp ur sängen, greppa brännbollsträet han lagt under sängen och slå klockan sönder och samman för att sen krypa ner i sängen igen med en belåten suck, och somna om.
För NU var det SOMMARLOV – när han hade slagit ihjäl TIDEN!

Visst låter det härligt att inte behöva bry sig om tiden och bara låta allt bli som det blir! Absolut – jag älskar att inte ha några tider att passa, men det behöver inte betyda att jag tappar fotfästet och tänker att det inte spelar nån roll hur jag gör. Eftersom tiden faktiskt går även när du är ledig. Och förr eller senare måste du ju äta igen … eller hur …
Och oavsett om du tycker att tiden inte räcker till eller att den går alldeles för fort så går den, och vi har alla har exakt lika mycket tid till vårt förfogande. Det ÄR verkligen så. Men du och jag gör olika saker med vår tid, precis som alla andra. Vi prioriterar.

Det du gör när du väljer att ändra dina vanor och gå ner i vikt är ju verkligen att prioritera dig själv. Du startar motiverad och satsar fullt ut. Och sen kommer då ofrånkomligen det där Livet emellan – och gör dig lite mindre motiverad och prioriteringarna ändras. Andra hänsyn och andra människor och andra situationer prioriteras upp och du själv prioriteras ner. Det händer oss alla!!! Inte konstigt alls eftersom vi är sociala varelser som finns i sociala sammanhang där du inte alltid kan göra precis som du själv vill. Som jag ser det är det inte farligt att backa lite när det är nödvändigt MEN det allra VIKTIGASTE är att du gör det medvetet OCH att du så fort det är läge gör dig själv till Prio 1 igen! Inte på någon annans bekostnad utan på dina villkor. För din egen skull!

Ta dig tid nu och då, att tänka tillbaka på vad som gjorde att du prioriterade dig själv tillräckligt mycket för att starta. Påminn dig om hur du vill att framtiden ska bli. Allting blir inte rosenskimrande för att du går ner i vikt, men väldigt mycket blir både bildligt och bokstavligt talat lättare. Det kan jag själv intyga efter dryga 30 år ”i min rätta storlek”!

Hur gör du?

chocolate-183543__340

Som medlem hos Viktväktarna kan det ibland kännas som att resa genom ”fiendeland” när du måste passera födelsedagsfika, firmafester, krogrundor, affärsresor, fredagsmys, PMS osv osv. Det är minerat område! Rätt som det är så smäller det – det hoppar upp en smörgåstårta och exploderar rakt i ansiktet på dig och sen står du där med bostongurkan, ostskivorna och salamin hängande runt öronen.

Men alla minor ser som tur är inte lika ut – det finns både små och stora. Det finns dom som är ofta förekommande och dom som du träffar på mera sällan. Det finns dom som är oundvikliga och dom som är passerbara.

Och det finns faktiskt olika sätt att desarmera dom! Ta dig en stund och tänk efter …

Vilka är dina minor?
Vilken sort är svårast?
– dom som kommer ofta
– dom som kommer sällan
Hur kan du desarmera dom?
– matalternativ
– annat alternativ

Så här kan kanske din berättelse låta –

”Jag ÄLSKAR CHOKLAD!!! Min choklad-mina ligger alltid försåtligt utlagd strax innan soffan i vardagsrummet och jag springer på den ofta. Det är jobbigt. (Tårt-minan klarar jag ganska bra för den finns ofta i andras hem och där rör jag mig mera försiktigt.)

Min plan är att desarmera choklad-minan med något annat gott – och det måste vara gott!!! Just nu är favoriten blandad fruktsallad överströdd med lite vit choklad som får stå under grillen tills den smälter. Som tur är går det jättefort!

Av en förstående väninna har jag fått en tvål som luktar choklad och det händer att jag tar ett varmt bad, tvålar in mig och andas in doften och sedan lutar mig tillbaka och njuter av ett gäng riktigt smaskiga skvallertidningar eller härlig musik. Vill jag riktigt gotta mig så tittar jag på filmen Chocolat – vem kan sitta med munnen full av choklad när man bara smälter av att se Johnny Depp …”

Och kanske är dina minor (jag är ganska säker på att det finns flera …) helt andra än choklad och tårta, men ta gärna fram papper och penna och skriv din alldeles egna berättelse. Det är kollosalt klargörande – det kan jag lova!!!!

På gående fot

a walk in the park
Jag var i London nyligen och upptäckte återigen hur många steg man kan gå utan att det egentligen märks att man gör det. Det är inte alls samma sak som att gå den vanliga motionsrundan hemmavid.

I en främmande stad är det dels så mycket att se och dels så viktigt att välja rätt väg att hur många steg det blir är ointressant. I alla fall medan du går. När själva förflyttningen i sig endast är till för att nå målet – platsen dit du ska.

Sen är det naturligtvis jättekul att titta på stegräknaren när du är framme! Härligt att kunna konstatera att det blev nästan halva dagsransonen och att du ska tillbaka sen så det kommer att gå av bara farten. Och då kan du välja en annan väg och det är troligen inte lika farligt om du råkar gå fel för du har ingen direkt tid att passa.

Dotterns och hennes Make har inte så mycket lokalsinne så när dom är i andra städer hittar dom inte alltid dit dom tänkt sig men som hon brukar säga: ”Det var jättetrevligt dit vi kom också!!” Eller som Einsteins lär ha sagt  ”Det är dom som går vilse som hittar dom nya vägarna!”

Hur det nu än är och var du nu än är så är det lika viktigt att du rör på dig. Helst dagligen. Sakta är bättre än stilla så allt du gör är bättre än att sitta på rumpan. Den kan du sitta på efteråt. När du känner belöningshormonerna dansa salsa i kroppen och du VET att du har gjort nåt som är bra för både din kropp och din knopp. När du KÄNNER dig så himla nöjd över att du vann över latmasken. När du TÄNKER att du ska göra det igen i morgon – eller så många gånger du bestämt dig för just den här veckan.

Ta en promenad med dig själv och låt din trassliga och stressade tankehärva långsamt reda ut sig i långa fina raka trådar som du sen kan nysta ihop och stoppa i fickan. Om möjligt, visa dina fötter tacksamhet genom att ta ett fotbad när du kommer hem. Smörj sen in dom, vicka lite på tårna och längta efter barfotapromenader i gräset …

Skapande

glad i mössan

Att sticka gör mig glad! Jag har efter många år kommit fram till att det hela handlar om att jag SKAPAR något. Inte nödvändigtvis för att jag själv ska använda det men för att se hur det växer fram och blir till. En handens glädje. Och ögats. Att se och känna på garnet och sen själva görandet är för mig ren och skär njutning!
När det sen blir som jag tänkt mig är lyckan fullständig!!

Men så är det ju inte alltid … Den som aldrig har försökt reda ut en trasslig garnhärva vet nog inte vad tålamod är. Jag kan intyga detta – och det kan Maken också. Han som får höra alla inte så vackra ord och läten från mig när det kör ihop sig på allvar. Det finns trassel som jag i vredesmod kastar ifrån mig eller gömt längst ner i stickkorgen. Sen ska vi nästan inte tala om när jag råkar på en stickbeskrivning som jag inte förstår! Erkännas ska att det inte är många men dom förekommer. Konstiga förkortning i engelska beskrivningar brukar generera en hel del irritation, för att uttrycka det milt …

Vid närmare eftertanke är detta med mitt stickande en ganska bra metafor för själva livet. Vissa dagar är ren njutning när allt funkar och det blir som jag vill. Både det jag ser och det jag känner tilltalar mig och det mesta går min väg. Och så har vi dom där andra dagarna … dom trassliga. När det ska redas upp och redas ut och ordnas till och som slutar med att allt är lätt kaotiskt.

Allt detta påverkar naturligtvis hur jag hanterar det här med mitt ätande. Bra dagar – bra mat. Dåliga dagar – kanske inte direkt dålig mat men för mycket mat och kanske inte ens ”mat” … det finns mycket du kan stoppa i munnen som inte platsar i kostcirkeln …

Så vad är slutsatsen av allt detta? Att du och jag ska sticka oupphörligt resten av våra liv? Naturligtvis inte – fast nånstans känner jag att det låter rätt så härligt. Nej, det jag är ute efter är att vi ska försöka vara positiva så ofta det är överhuvudtaget är möjligt så att dom stunder vi känner oss som trassliga garnnystan inte blir så många. För det är klart att såna dagar finns, men om dom är i minoritet går det att klara av även dom. Och jag har hittills inte råkat på ett enda garntrassel som jag inte till slut har lyckats reda ut!!!

För som min kloka farbror en gång sa till mig – ”Det är roligare att vara glad”! Det har jag gjort till mitt livs motto eftersom även jag har funnit att det stämmer!!

Koll på läget!

checklist-2311507__340
”CHECK, …
… check, check …” – låter det (tror jag …) i cockpit när man går igenom reglagen som ska fungera under flygningen. Har också läst att man tar på varje ”grej” man kollar. Allt för att för-stärka både hörsel- och muskelminnet. Som när jag drar ut strykjärnssladden och samtidigt säger högt till mig själv ”… nu drar jag ur sladden till strykjärnet …”. Att ha …

… KOLL …
… är med andra ord BRA. Det besparar oss en massa oro och bekymmer. A propå flyg läste jag nyligen om ett par som i kön till incheckningen frågande såg på varann för att utröna vem av dom som egentligen hade dragit ur just strykjärnssladden … om den nu var utdragen …
När du har koll på vad du stoppar i munnen kommer det att ge dig mer tid att ägna dig åt andra saker än att fundera över om du åt, vad du åt, när du åt, om du kommer att kunna äta nåt mer idag och i så fall vad osv osv. När du VET hur läget är blir det LUGNT.
Om nu när du har alla härliga ”0-pointare” tillgängliga är det ännu enklare för du behöver ju inte skriva upp det som inte kostar nåt … eller … är det bra för dig att ha koll ändå? Det kanske inte är poängen som är poängen, om man säger så, utan att du vet vad du väljer att äta. Så att du kan ta kommandot, inte bara över dina matval och också över dina olika matbeteenden.
Och dina dagliga Smartpoints behöver du ju ha koll när du varken vill eller kan välja ”gratis-mat”. Och för att veta om det blir någon/några Smartpoints över så du får lite tillskott till veckobonusen … för den behöver du ALLTID ha koll på! Den är ju som bekant inte oändlig men kan ge dig näst intill oändliga möjligheter att få det att funka i både möjliga och omöjliga situationer. Bra alltså att veta hur många du har kvar i varje given valsituation.
Allt detta sammantaget ger större flexibilitet och du kan utnyttja kostprogrammeta fantastiska möjligheter att fungera i Alla Situationer!
Och det bästa av allt – du kan äta ”utan att tänka så mycket” i veckan och sen ta ut svängarna lite till helgen. Eller tvärtom … det är bara DU som vet hur du vill ha det!

FRITT FALL …
… är sen några år en hisnande attraktion på Gröna Lund. Sakta, sakta dras du uppåt (i extrem kontroll eftersom du är så oerhört hårt fastspänd) för att sen (till synes) fullständigt okontrollerat falla rakt ner.
Lite som nu inför Påsken. Total kontroll i spänd förväntan på att det skulle braka loss – och sen blev det Fritt Fall. Att du överlevde – fast i något omskakat skick – kan du nog tacka ”skyddsnätet” för. Alltså KOSTPROGRAMMET! Det som alltid finns kvar när inget annat håller. Det som du alltid kan lita på. Det som möjliggjort din viktminskning i starkt samarbete med din egen VILJA och MOTIVATION.

SO COME AND ”CHECK IT OUT” WITH ME THIS WEEK!

Äldre inlägg

© 2018 BLOGG

Tema av Anders NorenUpp ↑