lunch-box-428141__340 beskuren

S – M – L – XL …
… stod det på dom fyra dörrarna och jag undrade vilken jag skulle välja. Det var på damtoaletten på hotellet i Hamburg som jag besökte för några år sen. Såg för min inre syn toastolar i olika storlekar … men insåg snabbt att det förmodligen hade med ”arkitektonisk humor” att göra. Och det var ingen skillnad när jag väl kom in …
Fast jag var nog inte helt fel ute för det är inte så många år sen jag läste att man ändrat normerna för hur breda säten i bussar och på allmänna arenor ska vara eftersom många helt enkelt inte får plats. Och eftersom fler och fler väger för mycket har ambulanserna fått nya bårar då dom gamla inte klarade tyngden. Vi växer …

STORLEKEN …
… har betydelse – i många sammanhang. Jag har kvar min fars matlåda från 1950-talet. Det är gjord av aluminium och med dagens mått mätt i barnstorlek. Han jobbade i ”verket” och cyklade dit och hem i alla väder som vår Herre hittar på. Dessutom hade han på ”fritiden” fullt upp med alla våra grönsaks- och bärodlingar. Vi var i princip självförsörjande därvidlag och det krävdes ständigt och ihärdigt arbete med att så, rensa, skörda och ta till vara. Så han behövde äta, om man säger så …

… STORLEKEN …
… på själva tallriken är också något som jag gärna pratar om. Den som på ett ganska effektivt sätt kan hjälpa till att reglera matintaget. Lagom stor tallrik ger lagom stor portion som ger lagom vikt. Win–win med andra ord! Dessutom är det väldigt trevligt att ha tallriken full av mat och ändå veta att det inte är för mycket. En lagom portion på en för stor tallrik ger helt andra associationer. Du känner dig lurad redan innan du plockat upp besticken och hjärnan är inte sen att påminna dig om det. Och sen hakar magen på och så är karusellen i gång. ”… jag kommer inte att bli mätt, det känns inte bra, och sen dröjer det flera timmar tills jag kan få tag i mat igen, tänk om jag faller ur …, bäst att ta lite till, man det aldrig när det blir mat igen …”

… en LITEN …
… tröst är att du kan lära dig att överrösta dig själv i en sån situation. Bästa hjälpmedlet heter RUTINER och två av dom bästa är ”Ta en paus innan du (eventuellt) tar en portion till” och ”Lägg ner besticken under tiden du tuggar – tugga ordentligt”. Du ger dig själv en chans att känna efter om du verkligen är hungrig fortfarande. Du ger dig mer tid att smaka på maten och ger dig också en möjlighet att lära dig känna igen hur mätt känns innan du ätit mer än du behöver. Det är också …

… STOR …
… skillnad på att unna sig och på att frossa. Eller som min så kloka farmor sa – ”För mycket och för lite skämmer allt!”. Visst är det fantastiskt när gammal kunskap blir som ny – recycling när den är som allra bäst!