bicycle-1296435__340

MAT …
… är absolut nödvändigt för att vi ska överleva. För vissa av oss även för att vi ska fungera överhuvudtaget. Både jag och mig närstående personer har lärt sig att tyda tecknen på att jag behöver äta och det har underlättat livet betydligt!

MOTION …
… är faktiskt också absolut nödvändigt för att överleva – och fungera – men det glömmer vi bort ibland. Det är inte alltid lika snabba och tydliga signaler där. Men när jag har varit så där riktigt gnällig ett längre tag kommer Maken med min – sedan länge – färdigpackade träningsväska och ställer ner den så vänligt bredvid mig med orden: ”Älskling, skulle du inte åka och träna idag …?” Då inser jag att signalerna har varit nog så tydliga, i alla fall för honom!

MOTIONERA – NEJ, MOTIOMERA …
… borde det heta! För det är så det är. Även om det kan tyckas att jag ”svär i kyrkan” så är det bättre att väga några kilo mer och vara fysiskt aktiv än att vara väldigt smal och inte röra på sig. Flera undersökningar pekar på den stora betydelsen av att vara aktiv. Och inte bara på gymet eller i träningsspåret utan vardagsaktiv. Du vet, det där som låter så enkelt … så enkelt att det borde vara självklart. Trapporna, cykeln, hämta saker i ett annat rum själv, kvällspromenaden osv osv.

MOTIVATIONEN …
… till att göra detta ”självklara”, var hittar du den? Kanske tanken på att på kort sikt få bättre viktnedgång och på lång sikt få en stabilt lägre vikt. Av egen och andras erfarenhet vet jag att det är vanorna du skaffar dig under din viktminskning som gör det möjligt för dig att behålla vikten när du passerat mållinjen. Allt blir helt enkelt väldigt mycket enklare om du gör det av GAMMAL VANA.
Jag hade en gång en kollega som med jämna mellanrum kom till jobbet och deklarerade att ”Nu leker jag att min bil är trasig så jag måste cykla”. Till slut undrade vi om bilen verkligen hade gått sönder för vi såg den aldrig. ”Nejdå …”, sa hon med ett stort leende ”… ” men jag har sålt den för jag upptäckte att jag oftast tar cykeln. Av gammal vana liksom.”

MOT …
… nya djärva mål för rörligheten! Tänk så härligt att kunna säga som den gamla damen – som på frågan hur hon kunnat bli så gammal och vara så frisk och rask svarade: ”Jag har skrattat mycket – och så har jag gått mina ärenden själv!”