Har ni fest eller …?

Vad är din första tanke när inbjudningskortet till festen dimper ner i brevlådan eller mailen? Är det om datumet passar, vad du ska ha på dig, vilka andra som är bjudna etc.  Eller är det hur du ska klara det där med maten, och drycken, och allt annat ätbart som kommer att finnas där, frestande och färdigt att bara stoppa i munnen. Och dom har ju ansträngt sig och fixat och …

”Blanda inte in mig i vårt förhållande” säger Johan Ulvesson i en berömd scen från filmen Yrrol. Det är det där eviga med ansvaret.  Att jag är ansvarig för mig – det känns riktigt tungt ibland. För det var ju faktiskt inte jag som hade bestämt menyn när Bästa Vännen fyllde år, det var ju hon. Och då blev det svårt att tacka nej till hennes berömda potatisgratäng … man vill ju inte visa sig otacksam. Eller besvärlig. En sån där som bara tar pyttelite och petar i maten … och så var den ju så god också – visade det sig. För det är klart att jag tog … två portioner … Så det är inte alls konstigt om jag har gått upp den här veckan, och det är inte mitt fel!

Jag har har hört det många gånger – och sagt det själv ännu fler.  Det är ju så skönt att kunna ”skylla” på nån annan!

  • Hon bjöd ju …
  • Den stod bara där på bordet …
  • Jag ville ju inte verka oartig …
  • Hon hade ju gjort den särskilt för mig …

Det finns många fler – och jag är säker på att du och jag tillsammans skulle kunna fylla många sidor både upp och ner med ursäkter om vi vill det. Och är det ju så otroligt mänskligt att vilja krypa undan konsekvenserna. Särskilt när du vet att du kunde ha gjort ett annat val är det skönt att kunna säga att du inte hade nåt val. För du ville äta potatisgratäng. Men du ville att nån annan skulle ta på sig ansvaret för att du faktiskt gjorde det.

Du kan alltid välja. Oavsett om du tror det eller inte. Att inte välja är också ett val. Och ibland är det faktiskt så att du måste välja mellan ”pest” och ”kolera”. Det är verkligen inte alltid lätt. Men det är alltid bättre att du själv gör ett aktivt val än att du gör ett passivt – det vill säga lägger ansvaret för dina handlingar i någon annans knä. Det fina i kråksången när det gäller val är ju också att när det blir så där riktigt bra och du känner dig supernöjd med både valet och konsekvensen så är det du som gjorde det!
Då kan man tala om win-win-situation!

”Tänk så skönt om det nån gång kunde vara en vanlig vecka! För nu har det varit fest varenda helg i en månad och två gånger har vi ätit ute!” Och visst är det enklare när du äter vid ditt eget köksbord, eller ur matlådan på jobbet. Men …

Tänk om du tackade nej till allt och bara satt där hemma för att du inte vågade ifall du skulle råka äta nåt ”fel” eller lite för mycket.

Ingen bra strategi, hur smal du än skulle bli. Och troligen skulle du inte blir det heller för du skulle säkert äta mer än du tänkt dig där i din ensamhet. För hur kul är det att alltid säga nej reflexmässigt. Bättre då att automatiskt tänka ”är det värt det”? Och svara ja eller nej beroende på hur du verkligen vill ha det!

Det är roligare att vara glad! Så låt oss festa och umgås som dom sociala varelser vi i grunden är och äta och njuta av livet! Då blir det lättare för dig att hitta din rätta storlek på ett hållbart sätt!

2 Comments

  1. Du är som vanligt klok som en bok, Anna! ”Ibland blir det (inte?)som man har tänkt sig” är inte bara ett känt citat, men också en film som gick på bio för en massa år sedan. Jag såg den aldrig, men tänker ofta att jag kunde skriva ett nytt manus till den, nu allra senast efter kräftskivan i lördags… som inte! blev som jag planerat den i förväg. För ”det var hon som börja’…” ??

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*

© 2018 BLOGG

Tema av Anders NorenUpp ↑